Om att bli vägrad tryggheten
Jag minns första gången jag inte längre fick krypa nära. Jag var drygt fem år den gången, och jag förstod inte alls vad jag hade gjort för fel. Jag förstår fortfarande inte.
Jag har hittat andra famnar, andra att krypa nära. Fortfarande står femåringen inom mig frågande, vad har jag gjort för fel?
Jag har hittat andra famnar, andra att krypa nära. Fortfarande står femåringen inom mig frågande, vad har jag gjort för fel?
Kommentarer
Postat av: Arne
Femåringar kan inte göra fel. Det är de vuxna som inte förstår.
Trackback
