Gänguppgörelse i Göteborg
Det är stora rubriker på gratistidningarnas framsidor. I TV berättar de att insatsstyrkan är på plats i Göteborg. Telefonen ringer, och oroliga släktingar talar om för mig att jag ska vara försiktig. Borde jag bli rädd?
Någonstans får jag känslan att de förväntar sig att jag ska bli rädd. Både tidningar, TV och människor förväntar sig rädsla. Jag är inte rädd. Trots att de i natt sköt bara två spårvagnsstationer från där jag bor, trots att det hela tiden kommer uppgifter om nya skottlossningar. Nej, jag är inte rädd.
I stället känner jag ett stort trots, en vilja att fortsätta leva mitt liv som jag gör. JAg vill inte begränsa mitt livsutrymme, jag tänker fortsätta gå till och från jobbet, vare sig det är mörkt eller ljust. Jag tänker fortsätta röra mig ute på kvällarna, trots varningarna hemifrån. Är det dumdristigt? Nej, verkligen inte!
Det är en tyst protest mot dem som vill förminska mitt livsutrymme. Begränsar jag mig i min rädsla, då har de vunnit, de rivaliserande gängen. De som löser sina konflikter med hot och våld. Om vi blir rädda så har de vunnit.
Det är klart att ord som insatsstyrka kan verka skrämmande, men jag tror på förmågan att beskydda samhället. JAg måste tro på det. Jag har ofta också den känslan att tidningar och tv-nyheter inte räds för att använda stora ord. Området där jag lever har väldigt dåligt rykte, området där jag arbetar ett ännu sämre. Ändå har jag aldrig varit rädd här. Jag upplever en stor öppenhet och vänlighet. Många är så klart traumatiserade av krigsupplevelser, men här finns så mycket gott. Med andra ord vill jag säga, saker och ting är inte alltid vad de ser ut att vara.
Hej! Ville mest lämna ett litet fotspår efter mig. Jag hittade din blogg via Karin Långström Vinges, och har nu slöat bort ett par timmar med att läsa om din första tid som volontär. Det är spännande och väldigt hög igenkänningsfaktor. Jag var volontär i Brunnsbo 02-03, så mycket av tankarna känns igen. Hemlängtan, att vänja sig vid ett nytt liv, glädjen, spänningen, allt man får lära sig och uppleva. Volontäråret var ett av de allra bästa i mitt liv, jag hoppas att ditt också blir det för dig! Njut av tiden, det är verkligen en värdefull tid på många sätt. Och ett tips på pysselaffär, om du inte redan hittat den, är In-Ex som ligger på Kungsportsplatsen, precis bredvid Science Firctionbokhandeln. Tokbra! Hälsa Göteborg från mig, och akta dig för skottlossningen (fast fortsätt för all del att gå ute som du vill, jag håller med dig om att de inte ska få begränsa ens liv). Ha det fint! /Helen
Låter ju läskigt det där. Men står man på sig så vinner man till slut!
