Tanter är vackra
Ibland tycker jag tanter är de vackraste människorna som finns. Jag tänkte på det idag när jag var på friskis, och gick ett pass där vi var 60 - 70 personer i åldrarna 18 - 70 år. Det var en äldre kvinna där, säkert närmare 70 som strålade. I hopsastegen var hon väldigt vacker, leendet och det gråa håret som flög lite. Hon strålade av livsglädje som bara smittade.
Sedan tänkte jag på "mina" tanter i gemenskapsträffen. De som tycker och tänker så mycket att jag ibland blir yr i huvudet. Jag tycker ruskigt mycket om dem, och de har mycket att bidra med, av erfarenheter och av sig själva. Jag vet inte om det beror på att jag är "uppväxt" i kyrkans sammanhang, van att vara med äldre människor som gör att jag trivs så bra med dem, medan många av mina jämnåriga eller kanske framförallt de som är ett par år yngre har svårt att umgås med äldre människor.
Tänk så mycket vi har att lära varandra!!! Ibland tänker jag att den största segregationen i Sverige är mellan de olika generationerna. Vi möts sällan, och hur ska det kunna uppstå en förståelse om vi aldrig möts?
Sedan tänkte jag på "mina" tanter i gemenskapsträffen. De som tycker och tänker så mycket att jag ibland blir yr i huvudet. Jag tycker ruskigt mycket om dem, och de har mycket att bidra med, av erfarenheter och av sig själva. Jag vet inte om det beror på att jag är "uppväxt" i kyrkans sammanhang, van att vara med äldre människor som gör att jag trivs så bra med dem, medan många av mina jämnåriga eller kanske framförallt de som är ett par år yngre har svårt att umgås med äldre människor.
Tänk så mycket vi har att lära varandra!!! Ibland tänker jag att den största segregationen i Sverige är mellan de olika generationerna. Vi möts sällan, och hur ska det kunna uppstå en förståelse om vi aldrig möts?
Kommentarer
Trackback
