Snart är det dags...

och det är inte utan att jag börjar bli alldeles nipprig, vilket i sin tur tyder på att jag är nervös. Tur att jag också kan få vara det ibland. Det händer inte så där jätteofta nämligen, så jag behöver träna på det.

Vi har möblerat om i kyrkan, jag och prästen. Om en timme kommer kören, och om dryga två timmar börjar vår Hammarkullemässa. Jag känner mig lugn och stressad på samma gång. Hur kan det gå ihop sig?

Återkommer med rapport senare ikväll. Håll tummarna, hårt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0