Supacalifragilisticexpialidocious

Jag måste säga att Mary Popins är lite av en idol för mig. Tyvärr har jag bara filmen i väldigt dålig kvalité men då och då stoppar jag ändå in den i videon. Jag har alltid varit lite svag för det där lite magiska och oförklarliga. Det är nog också därför jag gillar en nyare lite liknande film; Nanny McPhee. Ingen av filmerna hävdar livets enkelhet utan snarare dess komplexitet. Visst är de barnfilmer, och den senare har ett väldigt lyckligt slut, ändå har de något att säga mig om livet. När jag var yngre var Mary Popins en relativt okomplicerad och bra film. Komplexiteten har kommit med åren.

Vilket för tankarna till ett annat fält där komplexiteten också kommit med åren, och växer ständigt. Tron på Gud. Det blir ständigt svårare och lättare på samma gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0