Ylva Eggehorn

Det är fortfarande hennes ord som berör mig mest, hennes ord som får mig att liksom rysa. Psalmer, texter, dikter. En av hennes dikter Silver i svart sitter på väggen bredvid datorn, en ständig påminnelse om vad kärlek är. Jag kanske är lättrörd, men jag tror att orden bär något sorts djup. Ibland blir jag förtrollad av texterna.

Vi sjöng Var inte rädd på veckomässan ikväll, och jag rös av välbehag. Det är något i den texten som viskar att det är okej att släppa taget, det är okej att tveka, tvivla och sedan återvända. Kärleken är så enormt mycket större. Ylva Eggehorn är utan tvivel min poet-idol. Utan konkurens. Jag önskar att jag ägde boken med samlade dikter Ett hemligt tecken det är svårt att få tag på böckerna, jag hittar dem bara på biblioteken, i alla fall poesin. Karusell med madonnor har jag sätt i butikerna men inte haft råd att köpa. Jag får nöja mig med att låna om boken, gång på gång på gång. Andas texerna och hoppas att jag kanske någon dag ska hitta böckerna på ett antikvariat eller så.

Har du böcker av Ylva Eggehorn som du vill sälja? För jag vill köpa! Jag vill så gärna köpa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0