Linköping
Om en timme så åker jag till Linköping, via Norrköping. Ska bli så himla roligt! Först ska jag kolla stövlar på skopunkten, och sen träffa Sara, i alla fall en liten stund innan jag drar vidare för att träffa Åsa. Tåget till Linköping senast 17.00 därifrån i ilfart till Gränden där jag ska köpa stövlar om jag inte hittar några på skopunkten. Jag hoppas att jag ska landa i GDP ca 18 och när klockan börjar närma sig sju ska jag promenera till vännen jag ska sova hos.
Späckat schema! Men roligt :-)
Imorgon ska jag hinna med en sväng på biblioteket, och domkyrkan.
Nu måste jag packa och fixa, om en timme bär det av.
Jag längtar :-)
Späckat schema! Men roligt :-)
Imorgon ska jag hinna med en sväng på biblioteket, och domkyrkan.
Nu måste jag packa och fixa, om en timme bär det av.
Jag längtar :-)
Ciabatta
Jag har precis lyckats med ett ciabatta bak. Det tar många timmar, och ska jäsa i dryga 4 timmar. Smaskigt gott var det.
Idag har jag träffat massa goa människor. Imorgon ska jag träffa ännu fler. Jag längtar.
Idag har jag träffat massa goa människor. Imorgon ska jag träffa ännu fler. Jag längtar.
Underligt
Nu är jag hemma i Söderköping. Det är ganska knäppt att vara här, jag har ju inte varit här på åtta veckor. På vägen hem från Sigtuna fick jag lite lätt stockholmssaknad när jag promenerade upp till Sta Clara. Om 1 månad så ska jag dit ,det ska bli jätteroligt. Det kändes som att komma hem, jag längtar till Stockholm alldeles tokigt mycket.
Jag träffade Nathaly ikväll. Det var mysigt, men oj vad jag pratade.
Jag har hunnit med att baka muffins också, de ska jag ha med mig till Navestad imorgon.
Jag träffade Nathaly ikväll. Det var mysigt, men oj vad jag pratade.
Jag har hunnit med att baka muffins också, de ska jag ha med mig till Navestad imorgon.
Mot Sigtuna och vidare....
Nu är arbetsveckan slut, åtta arbetsveckor i Hammarkullen är slut en fjärdedel av volontäråret är slut. Tiden går fort. Jag har roligt, väldigt roligt. Samtidigt är det mycket nytt att lära, mycket som också är ganska tungt. Framförallt är årstiden tung, jag tycker det är jobbigt att det är mörkt när man vaknar på morgonen, ja och snart är det mörkt ute igen. Lite dagsljus har jag trots allt fått idag. Promenaden hem.
Om en dryg timma går tåget till Stockholm, och där väntar en av mina Anna-vänner och så bär det av vidare mot Sigtuna. En hel helg fylld av möten med nya människor, och faktiska möten, sammanträden. Om ca 40 minuter ska jag gå hemifrån. Jag packade färdigt igår, och ska bara se så att allt är med. Plus att jag ska packa ur nycklarna till jobbet och lite annat.
Det ska bli så himla roligt att träffa alla igen. Krama om mina vänner och få se dem. Jag har ju hållit kontakten över msn, men så mycket härligare att ha människorna framför sig. Sent söndag eftermiddag kommer jag till Söderköping. Sen är det full fart som vanligt. Ser speciellt fram emot förmiddags fikat i Navestad på måndag morgon. Om jag känner vännerna där rätt får jag både kramar och skratt.
Nu måste jag packa ner det sista. Nu ses vi snart :-)
Om en dryg timma går tåget till Stockholm, och där väntar en av mina Anna-vänner och så bär det av vidare mot Sigtuna. En hel helg fylld av möten med nya människor, och faktiska möten, sammanträden. Om ca 40 minuter ska jag gå hemifrån. Jag packade färdigt igår, och ska bara se så att allt är med. Plus att jag ska packa ur nycklarna till jobbet och lite annat.
Det ska bli så himla roligt att träffa alla igen. Krama om mina vänner och få se dem. Jag har ju hållit kontakten över msn, men så mycket härligare att ha människorna framför sig. Sent söndag eftermiddag kommer jag till Söderköping. Sen är det full fart som vanligt. Ser speciellt fram emot förmiddags fikat i Navestad på måndag morgon. Om jag känner vännerna där rätt får jag både kramar och skratt.
Nu måste jag packa ner det sista. Nu ses vi snart :-)
Konfirmander, kebab och stora utmaningar
Idag har jag haft tvättstugan. Det innebar att trots sovmorgon fick jag slita mig från den sköna sängen redan vid halv åtta. Plågsamt! Haha nåja, solen sken och det var isande kallt ute, så jag vaknade rätt snart på min promenad ner till tvättstugan. Tyvärr hann tvätten inte torka, så nu hänger min tvätt överallt i hela lägenheten. Det ska jag ta itu med så fort jag har skrivit klart det här inlägget.
På jobbet har jag haft handledarsamtal. Vi bestämde att jag ska predika (ja ni lästa rätt!!!!!!!) 17 februari, andra söndagen i fastan. Läskigt! Jag börjar redan få lite prestationsångest för det. Jag fattar inte, är det verkligen möjligt att jag ska göra det? Sedan tänker jag att det klarar jag aldrig, innan jag försöker vara lite realistisk igen och inser, trots allt, att jag nog faktiskt gör det.
Konfirmanderna är så roliga, fast de har lite svårt att koncentrera sig på rätt saker ibland. Jag gillar mina konfirmander. De är väldigt gulliga och intresserade trots att jag kan bli ruskigt arg på dem när de bara tjafsar, speciellt när de gör det i kyrkan.
Har hunnit en snabbis till biblioteket inne i stan. Lånat lite färdlektyr till mina tre timmar på tåget imorgon. Vi får väl se om jag orkar hålla mig vaken eller om jag sover hela vägen.
Till kvällsmat blev de världens godaste kebab, från Hjällbos pizzeria. Wounderful. Nu ska jag som sagt samla ihop de där kläderna, och packa väskan. Imorgon åker jag till Sigtuna.
Älska friskis&Svettis och 4 dagar kvar
Idag har det varit onsdag, vilket ni troligtvis vet allihopa. På jobbet är det en ovanligt lugn vecka. Det inte innebär ju inte att det är lungt, som vanligt händer det tusen saker. Fast idag har jag haft tid att ägna mig åt orgelövande. Jag gillar sådana dagar och kommer kanske bli riktigt duktig innan juni om jag lägger manken till. Bäst att passa på när lusten finns.
Ägnade också en stund åt att bara vara i kyrkan i eftermiddags, att bara sitta rakt upp och ner på golvet och stirra ut i luften, låta tankarna fara fram och tillbaka. Det behövs, och jag önskar att jag gjorde det oftare. Jag önskar att jag tog mig tid att be oftare. Jag mår bättre då, känner mig mer harmonisk.
Igår kväll sjöng ja gospel förresten. Det var svängigt värre. Fantastiskt! Nu kanske jag till och med ihåg vad vi sjöng... Så jag går omkring och nynnar lite.
Jag har varit lite arg idag, eller ja, jo arg. Jag blir inte arg så lätt, men att inte bli mött med respekt, det gör mig riktigt, riktigt arg. Som tur är så är det som sagt onsdag idag. Vilket innebär... TRÄNING! Tjoho! Jag kände mig riktigt pepp redan i eftermiddags. Så härligt att få ut lite ilska. Fast jag var så trött att jag höll på att somna, till och med när vi gjorde triceps övningarna. Yrsa (instruktören) skrattade när jag berättade att jag höll på att somna under tricepsövningarna, men inte under avslappningen. Det är så härligt med henne, jag gillar henne mycket.
Härmed kan jag också tillkännage att jag har hittat mina triceps, och biceps. De gjorde riktigt ont idag.
Nu ska jag sortera tvätt. Jag har tvättstugan kl 8 imorgon bitti.
110 i kurvorna och 5 dagar kvar
Som jag förut berättat går mitt liv i 110 i kurvorna, och betydligt snabbare på raksträckorna. Med andra ord, precis som det alltid brukar göra.
Idag har inte varit något undantag, trots att jag var ledig på förmiddagen. Upp och hoppa strax efter åtta, och sedan iväg till Olofstorp. Det börjar bli en vecko-vana det där, och det är goda möten. Nice! På vägen hem tog jag bussen ända in till stan där jag sprang in på Nordstan och köpte den där julklappen jag sett ut till min syster. Det blev McDonalds mat att ta med och sedan ila till spårvagnen. Idag var den ena försenad men som tur är går den andra var 12 minut, så det dröjde i vilket fall som helst inte länge innan den kom.
Personalmöte på jobbet och lite allmänt pyssel. Jag tog mod till mig och berättade för diakonen att jag blivit störd av det hon sa. Det blev ett fint samtal, och jag är tacksam för att jag vågade vara ärlig och säga i från. Jag tror att jag växer varje gång jag gör det.
Promenerade hem i solskenet och njöt av den där höstdoften som det blir av alla löv som fallit. Solen lyser så vackert genom alla färger. Tyvärr går det en bil väg precis brevid den här vackra promenad vägen så man har bilarna hela tiden. Ändå så är det så väldigt vackert här i Göteborgs norra utkanter när bergen böljar fram och utsikten är alldeles enorm.
Nu ska jag lämna datorn och dra vidare mot Gospelkören i Burås.
Idag har inte varit något undantag, trots att jag var ledig på förmiddagen. Upp och hoppa strax efter åtta, och sedan iväg till Olofstorp. Det börjar bli en vecko-vana det där, och det är goda möten. Nice! På vägen hem tog jag bussen ända in till stan där jag sprang in på Nordstan och köpte den där julklappen jag sett ut till min syster. Det blev McDonalds mat att ta med och sedan ila till spårvagnen. Idag var den ena försenad men som tur är går den andra var 12 minut, så det dröjde i vilket fall som helst inte länge innan den kom.
Personalmöte på jobbet och lite allmänt pyssel. Jag tog mod till mig och berättade för diakonen att jag blivit störd av det hon sa. Det blev ett fint samtal, och jag är tacksam för att jag vågade vara ärlig och säga i från. Jag tror att jag växer varje gång jag gör det.
Promenerade hem i solskenet och njöt av den där höstdoften som det blir av alla löv som fallit. Solen lyser så vackert genom alla färger. Tyvärr går det en bil väg precis brevid den här vackra promenad vägen så man har bilarna hela tiden. Ändå så är det så väldigt vackert här i Göteborgs norra utkanter när bergen böljar fram och utsikten är alldeles enorm.
Nu ska jag lämna datorn och dra vidare mot Gospelkören i Burås.
Popcorn och 6 dagar kvar
Idag har varit en lagom vanlig dag. Jag var hemma på förmiddagen och försökte bara vara. Ni som känner mig vet hur dålig jag är på det. Jag måste verkligen öva. Det gick ganska bra idag eftersom jag var ruskigt trött efter gårdagskvällens sena brödbak. Nu ligger det sex nya limpor i frysen.
Efter lunch åkte jag ner på stan, träffade Maria och tog en titt i Haga. Mysigt. Upptäckte lite nya affärer i Nordstan och sen så bar det av mot Majorna, där det ligger ett friskis&svettis. Baspass med min favoritinstruktör Yrsa. Hon är en jättehärlig människa och vi pratar en del efter passen, framför allt på onsdagar då vi inte är så många deltagare. På måndagar är vi typ 70.
I mitten av passet så såg jag en bekant människa där bland de andra 70 personerna. Så jag spanade på henne resten av tiden och kom fram till att det nog var min systers lågstadielärare. Jätteskoj. Vågade inte gå fram och fråga, det får jag göra nästa gång om hon är där då. Hon har blivit ganska gamal, det är ju trots allt 10 år sen Sofie gick i lågstadiet.
Ikväll har jag bara tagit det lungt, sett på tv. Nu ska jag dricka te och ringa till Annika så småningom.
För er som inte har förstått det så räknar jag ner tills jag är hemma på söndag. Jag LÄNGTAR så OTROLIGT mycket att det inte är riktigt klokt. Det ska bli så mysigt att kramas och att träffa alla fina människor.
Efter lunch åkte jag ner på stan, träffade Maria och tog en titt i Haga. Mysigt. Upptäckte lite nya affärer i Nordstan och sen så bar det av mot Majorna, där det ligger ett friskis&svettis. Baspass med min favoritinstruktör Yrsa. Hon är en jättehärlig människa och vi pratar en del efter passen, framför allt på onsdagar då vi inte är så många deltagare. På måndagar är vi typ 70.
I mitten av passet så såg jag en bekant människa där bland de andra 70 personerna. Så jag spanade på henne resten av tiden och kom fram till att det nog var min systers lågstadielärare. Jätteskoj. Vågade inte gå fram och fråga, det får jag göra nästa gång om hon är där då. Hon har blivit ganska gamal, det är ju trots allt 10 år sen Sofie gick i lågstadiet.
Ikväll har jag bara tagit det lungt, sett på tv. Nu ska jag dricka te och ringa till Annika så småningom.
För er som inte har förstått det så räknar jag ner tills jag är hemma på söndag. Jag LÄNGTAR så OTROLIGT mycket att det inte är riktigt klokt. Det ska bli så mysigt att kramas och att träffa alla fina människor.
Karin Boye och 7 dagar kvar
Ni som känner mig lite grann vet att jag gillar poesi, framförallt Ylva Eggehorn (det kan ingen ha missat) men också Karin Boye. Så idag traskade vi iväg till Östra Kyrkogården och letade efter hennes grav som skulle ligga där. Förra gången yrade vi runt på hela kyrkogården utan att hitta den. Sen för ett par veckor upptäckte jag att man kunde söka efter gravplatser på internet, om man slog på dem som var begravda. Det var inget vidare uppseende väckande monument, Viktor Rydbergs däremot, det var rejält
Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr
oändligt är vårt stora äventyr
- ur I rörelse
Resten av dagen har varit rätt lugn, eller ja, allt är relativt trots allt. Vi åt lite korvstroganoff och såg lite på tv. Sedan skulle jag jobba så vi var tvugna att gå mitt i Dr Dolittle. Eddie Murphy är klockren. Det var trevligt jobb idag, vi hade ekumenisk nattvardsgudstjänst tillsammans med missionskyrkan. Vi var tre musiker som lekte med instrumenten och det var som en halv orkester när vi turades om med instrumenten. Jag spelade orgel, piano och "ägg". Det var roligt. Det gick över förväntan bra för att ha vara i stort sett första gången som jag spelar tillsammans med andra på det där viset. Plus att jag helt, eller i stort sett, saknar taktkänsla.
Det bjöds på soppa efter gudstjänsten och jag fick med mig 4 liter soppa hem. Det är inte lite. Det räcker till minst 8 måltider åt mig. Fint!
Jag är glad att det snart är fredag, då åker jag till Sigtuna och träffar alla vänner. På söndag får jag äntligen komma hem. Jag längtar!
IKEA
En av mina Maria-vänner är här i helgen. (ja, jag känner många Maria). Igår orkade vi inte laga mat utan åkte till McDondalds. Vi passade på att lämna tillbaka mina biblioteksböcker. Nu är det bara Ylva Eggehorns samling som är kvar på mitt nattduksbord.
Idag har varit en väldigt vanlig dag. Vi tog sovmorgon till strax efter 10, och när klockan närmade sig tolv tog vi spårvagnen till Angered, och därifrån buss över till Hisingen. Det är väldigt härligt att åka buss den vägen, man passerar Angeredsbron som är sjukt högt upp och därifrån kan man nästan hela Göteborg. Bron går över floddalen där Göta älv flyter fram i botten. Vi hoppade av på IKEA och traskade runt där och drömde om allt vi ville ha. Det finns mycket smarta lösningar för små ytor. Det är bra att komma ihåg. Jag inhandlade lite smått och gått. Tillbringare, litermått, toalettborste, glödlampor, batterier en dörr matta och lite annat.
Det fina med IKEA är den löjligt biliga lunchen. Så jag åt soppa för 29 kronor och unnade mig en chokladmousse till efterrätt.
När vi kom hem vid fyra var vi lagom trötta. Sen dess har jag ägnat mig åt att omorganisera köksskåpen så de är en smula mer logiska än innan, och städat lite grann. Maria ser på "Glasblåsarens barn" och jag ska alldeles strax börja med maten. Det blir Kyckling, pomme och bearnaisesås till middag. Mums!
Imorgon ska vi försöka leta reda på Karin Boyes grav på Östra Kyrkogården och så jobbar jag på kvällen. Om en vecka kommer jag hem!
Idag har varit en väldigt vanlig dag. Vi tog sovmorgon till strax efter 10, och när klockan närmade sig tolv tog vi spårvagnen till Angered, och därifrån buss över till Hisingen. Det är väldigt härligt att åka buss den vägen, man passerar Angeredsbron som är sjukt högt upp och därifrån kan man nästan hela Göteborg. Bron går över floddalen där Göta älv flyter fram i botten. Vi hoppade av på IKEA och traskade runt där och drömde om allt vi ville ha. Det finns mycket smarta lösningar för små ytor. Det är bra att komma ihåg. Jag inhandlade lite smått och gått. Tillbringare, litermått, toalettborste, glödlampor, batterier en dörr matta och lite annat.
Det fina med IKEA är den löjligt biliga lunchen. Så jag åt soppa för 29 kronor och unnade mig en chokladmousse till efterrätt.
När vi kom hem vid fyra var vi lagom trötta. Sen dess har jag ägnat mig åt att omorganisera köksskåpen så de är en smula mer logiska än innan, och städat lite grann. Maria ser på "Glasblåsarens barn" och jag ska alldeles strax börja med maten. Det blir Kyckling, pomme och bearnaisesås till middag. Mums!
Imorgon ska vi försöka leta reda på Karin Boyes grav på Östra Kyrkogården och så jobbar jag på kvällen. Om en vecka kommer jag hem!
SLUT
Idag känner jag mig slut som människa, och är väldigt tacksam för att det är fredag imorgon. Fast vila vet jag inte riktigt om det blir, plus att jag jobbar på söndag eftermiddag.
Idag har gått i samma fart som igår, lite drygt 110 i kurvorna. Jag har haft handledar samtal, och vi pratade om gudstjänsterna i går, varpå min handledare utbrister. "Vilket språk" och jag får le lite stolt och nicka. Jo, jag är ganska bra på det där med ord och bokstäver.
Jag är inte färdig jobbad ännu utan måste lägga en timma till ikväll på lite pyssel. Sånt är livet, och jag samlar komptimmar, minst sagt.
Jag längtar efter att få vila.
Idag har gått i samma fart som igår, lite drygt 110 i kurvorna. Jag har haft handledar samtal, och vi pratade om gudstjänsterna i går, varpå min handledare utbrister. "Vilket språk" och jag får le lite stolt och nicka. Jo, jag är ganska bra på det där med ord och bokstäver.
Jag är inte färdig jobbad ännu utan måste lägga en timma till ikväll på lite pyssel. Sånt är livet, och jag samlar komptimmar, minst sagt.
Jag längtar efter att få vila.
Fullt ös medvetslös
Träffande beskrivning av mitt liv just nu efter nästan två veckor med bara en dags ledighet. Nåja, just nu har jag roligt och nästa fredag tar jag semester, åker hem och vilar upp mig. Hm, nåja speciellt mycket vila blir det nog inte, men inget jobb på nästan 10 dagar.
Jag har precis kommit hem från Friskis och undrar var min lägenhetskompis är någonstans. Hon brukar alltid vara hemma före mig på torsdagar, men hon kommer säkert snart.
På onsdagar är det ett otroligt roligt baspass på friskis, så idag var jag tvungen att fråga Yrsa, som hon heter, om hon har några fler pass i veckan. Det hade hon, så på måndag ska jag åka några hållplatser till och kliva av i Majorna. Jättekul är det! Fast min mage är nästan död efter varje pass.
Annars har jag kört på i 110 ända sedan imorse. Det blev en skön promenad till jobbet och väl där direkt igång med att förbereda dagens aktiviteter. Fixa det sista på gudstjänsten för gemenskapsträffen och fixa det som behövdes inför minigudstjänsten med förskolan. Tyvärr är jag lite då och då tidsoptimist. Idag var det min tur att göra iordning fikat till gemenskapsträffen, och jag tänkte att det räckte att jag började 45 minuter innan. Det visade sig bli kärvt. Det gick men på slutet blev det en smula stressigt.
Den gudstjänsten gick fint. Eller ja, så bra det kan gå första gången. Jag var nervös så klart, och lite rädd för att hålla tystnaden eller stanna upp. Fast jag pratade nog ganska långsamt i alla fall. Jag fick beröm efteråt, och min handledare frågade förvånat "Hade du skrivit det där själv?" Det är väldigt lite de vet om mig än så länge. Tur är väl det annars hade jag inte haft några överraskningar kvar.
På förmiddagen under allt fixande ringde Åsa. Det var fint att få höra hennes röst. Jag är verkligen glad att jag ska hem snart och kramas. Åsa är nog nästan den kramigaste jag vet.
Efter gemenskapsträffen blev det lite stressigt igen, dels för att tanterna satt kvar 10 minuter och för att jag inte riktigt hade fixat för minigudstjänsten innan. Det ordnade sig och minigudstjänsten blev som vanligt havlt kaos. Men vad kan man vänta sig? Nästa gång känner jag mig nog tryggare i den rollen.
När klockan började närma sig tre så insåg jag att jag inte hunnit äta lunch ännu, och sedan glömt bort det. Så det blev ett snabbt nuddelkok samtidigt som jag letade efter "Fotspår i sanden" i en av mina andaktsböcker. Jag ska använda den i konfirmandandakten imorgon.
Vid halv fyra dök barnkören upp och sedan var det bara att gasa i ytterligare en och en halvtimme. Efter det så packade jag och musikpedagogen snabbt i hop och gick en rask promenad till Tomaskyrkan (missionskyrkan på Hammarkullen) där vi ska fira ekumeniskmässa på söndag. Vi ägnade 1,5 timme att gå igenom vad vi skulle spela och sjunga och vem som skulle göra vad. Jag ska lägga basen på orgeln till psalm 523, spela piano till psalm 396 och spela "Ät mitt bröd" under nattvarden. Så imorgon, eller snarare på fredag, så måste jag öva på det.
Nu ska jag dricka lite thé och sedan är det bums i säng. Det blir en lång dag i morgon också.
Jag har precis kommit hem från Friskis och undrar var min lägenhetskompis är någonstans. Hon brukar alltid vara hemma före mig på torsdagar, men hon kommer säkert snart.
På onsdagar är det ett otroligt roligt baspass på friskis, så idag var jag tvungen att fråga Yrsa, som hon heter, om hon har några fler pass i veckan. Det hade hon, så på måndag ska jag åka några hållplatser till och kliva av i Majorna. Jättekul är det! Fast min mage är nästan död efter varje pass.
Annars har jag kört på i 110 ända sedan imorse. Det blev en skön promenad till jobbet och väl där direkt igång med att förbereda dagens aktiviteter. Fixa det sista på gudstjänsten för gemenskapsträffen och fixa det som behövdes inför minigudstjänsten med förskolan. Tyvärr är jag lite då och då tidsoptimist. Idag var det min tur att göra iordning fikat till gemenskapsträffen, och jag tänkte att det räckte att jag började 45 minuter innan. Det visade sig bli kärvt. Det gick men på slutet blev det en smula stressigt.
Den gudstjänsten gick fint. Eller ja, så bra det kan gå första gången. Jag var nervös så klart, och lite rädd för att hålla tystnaden eller stanna upp. Fast jag pratade nog ganska långsamt i alla fall. Jag fick beröm efteråt, och min handledare frågade förvånat "Hade du skrivit det där själv?" Det är väldigt lite de vet om mig än så länge. Tur är väl det annars hade jag inte haft några överraskningar kvar.
På förmiddagen under allt fixande ringde Åsa. Det var fint att få höra hennes röst. Jag är verkligen glad att jag ska hem snart och kramas. Åsa är nog nästan den kramigaste jag vet.
Efter gemenskapsträffen blev det lite stressigt igen, dels för att tanterna satt kvar 10 minuter och för att jag inte riktigt hade fixat för minigudstjänsten innan. Det ordnade sig och minigudstjänsten blev som vanligt havlt kaos. Men vad kan man vänta sig? Nästa gång känner jag mig nog tryggare i den rollen.
När klockan började närma sig tre så insåg jag att jag inte hunnit äta lunch ännu, och sedan glömt bort det. Så det blev ett snabbt nuddelkok samtidigt som jag letade efter "Fotspår i sanden" i en av mina andaktsböcker. Jag ska använda den i konfirmandandakten imorgon.
Vid halv fyra dök barnkören upp och sedan var det bara att gasa i ytterligare en och en halvtimme. Efter det så packade jag och musikpedagogen snabbt i hop och gick en rask promenad till Tomaskyrkan (missionskyrkan på Hammarkullen) där vi ska fira ekumeniskmässa på söndag. Vi ägnade 1,5 timme att gå igenom vad vi skulle spela och sjunga och vem som skulle göra vad. Jag ska lägga basen på orgeln till psalm 523, spela piano till psalm 396 och spela "Ät mitt bröd" under nattvarden. Så imorgon, eller snarare på fredag, så måste jag öva på det.
Nu ska jag dricka lite thé och sedan är det bums i säng. Det blir en lång dag i morgon också.
I trots
Några fortsätter sjunga, många fortsätter älska. I trots. Det finns hopp i världen, för världen.
Jag sitter på jobbet, har några minuter över. Letar böcker på internet och upptäcker att man kan köpa böcker billigt, billigt om man anstränger sig lite. Ylva Eggehorns böcker för 50 kronor styck. Lycka! Jag skulle kunna köpa hur många som helst. Ekonomin finns tyvärr inte.
Idag har varit en intensiv dag, som alltid numera. Jag är trött, mycket trött och vill egentligen mest bara sova. Det finns inte så mycket utrymme för det. Bara att kämpa på, framåt och vidare. Det går, det går väldigt bra.
Imorgon ska jag ha både andakten för gemenskapsträffen och familjegudstjänsten för barnen. Jag är färdig planerad med gemenskapsträffens andakt och hoppas att den andra löser sig imorgon förmiddag. Jag har lite drygt en timma på mig att planera den. Det går nog och är inte så svårt. Vi ska prata om St Martin, eller Mårten Gås. Biskop i Frankrike för länge sedan. Jag har lärt mig något nytt idag med andra ord.
Det blir en lång dag imorgon också. Jag ser alltid fram emot att dagarna ser så korta ut nästa vecka, men när nästa vecka är nu, då är aldrig dagarna så korta. Det händer alltid tusen saker till. Nästa fredag åker jag till Sigtuna och sen har jag semester en vecka. Underbart.
Jag sitter på jobbet, har några minuter över. Letar böcker på internet och upptäcker att man kan köpa böcker billigt, billigt om man anstränger sig lite. Ylva Eggehorns böcker för 50 kronor styck. Lycka! Jag skulle kunna köpa hur många som helst. Ekonomin finns tyvärr inte.
Idag har varit en intensiv dag, som alltid numera. Jag är trött, mycket trött och vill egentligen mest bara sova. Det finns inte så mycket utrymme för det. Bara att kämpa på, framåt och vidare. Det går, det går väldigt bra.
Imorgon ska jag ha både andakten för gemenskapsträffen och familjegudstjänsten för barnen. Jag är färdig planerad med gemenskapsträffens andakt och hoppas att den andra löser sig imorgon förmiddag. Jag har lite drygt en timma på mig att planera den. Det går nog och är inte så svårt. Vi ska prata om St Martin, eller Mårten Gås. Biskop i Frankrike för länge sedan. Jag har lärt mig något nytt idag med andra ord.
Det blir en lång dag imorgon också. Jag ser alltid fram emot att dagarna ser så korta ut nästa vecka, men när nästa vecka är nu, då är aldrig dagarna så korta. Det händer alltid tusen saker till. Nästa fredag åker jag till Sigtuna och sen har jag semester en vecka. Underbart.
Jorden fortsätter snurra
Det är måndag och livet går vidare. Jorden fortsätter snurra. Det är konstigt, vad som än händer så fortsätter jorden att snurra. Ibland tänker jag att det känns som att allt tar slut, men jorden fortsätter snurra ändå. Det är konstigt att livet kan gå vidare, trots allt. Det där blev en smula för djupt för mig själv, men ni förstår poängen?
Idag har jag gjort så lite som möjligt. Jag har varit i Olofstorp en mil utanför Göteborg. Skönt att komma ut på landet en stund, se alla höstfärger och naturen. Jag saknar att ha naturen så där inpå knuten som man har i Söderköping, eller så är det så att det är småstaden jag saknar.
Åkte ner till stan och handlade färger, block, papper, pennor och stompf för 218 kronor. Billigt tycker jag och ler lite för mig själv. Nästa månad får jag uppdatera lite till. När orden försvann så behöver färgerna finnas. På något sätt måste jag få vara lite kreativ då och då. Jag bytte vantarna som var hål i och gick till banken och fixade. Tog spårvagnen hem och köpte världens godaste kebab på pizzerian i Hjällbo.
Ikväll har jag städat lite, plockat lite och faktiskt varit ute och sprungit. Var tänkt att jag skulle gå på boxpass ikväll, men jag orkade inte åka någonstans så då tog jag en jogging tur istället. Det var skönt. Lite natur och frisk luft igen. Jag har målat lite och ätit alldeles för många kakor.
Tänkte lägga upp lite bilder från lägret, men bloggen verkar inte så samarbetsvillig idag så det får vänta.
Idag har jag gjort så lite som möjligt. Jag har varit i Olofstorp en mil utanför Göteborg. Skönt att komma ut på landet en stund, se alla höstfärger och naturen. Jag saknar att ha naturen så där inpå knuten som man har i Söderköping, eller så är det så att det är småstaden jag saknar.
Åkte ner till stan och handlade färger, block, papper, pennor och stompf för 218 kronor. Billigt tycker jag och ler lite för mig själv. Nästa månad får jag uppdatera lite till. När orden försvann så behöver färgerna finnas. På något sätt måste jag få vara lite kreativ då och då. Jag bytte vantarna som var hål i och gick till banken och fixade. Tog spårvagnen hem och köpte världens godaste kebab på pizzerian i Hjällbo.
Ikväll har jag städat lite, plockat lite och faktiskt varit ute och sprungit. Var tänkt att jag skulle gå på boxpass ikväll, men jag orkade inte åka någonstans så då tog jag en jogging tur istället. Det var skönt. Lite natur och frisk luft igen. Jag har målat lite och ätit alldeles för många kakor.
Tänkte lägga upp lite bilder från lägret, men bloggen verkar inte så samarbetsvillig idag så det får vänta.
Konfirmandläger
Nu var det ett par dagar sedan jag skrev på bloggen. Hösten gör intåg med stormsteg...
Den här bilden togs 8 okt.........
....och den här togs 13 oktober
Tänk vad det kan hända saker på bara fem dagar.
Vi har varit på konfirmandläger på en jättefin lägergård som heter Lyckebo. Gården har strandtomt och naturen är bedövande vacker. Dramatisk och den gör sig både i sol och i gråväder. Fantastiskt vackert i gråväder faktiskt. Kanske lägger jag upp några bilder senare i veckan. För er som har Facebook så har jag lagt upp lite bilder där i albument "Västkusten".
Det har varit ett roligt och bra läger. Fnissiga och pratiga konfirmander, precis som det ska vara. Vi har målat mycket och lekt en del. De här konfirmanderna är annorlunda på det sättet att de ställer frågor och är verkligt intresserade. De städar när man säger till, sover när man säger till, går upp utan att bråka och hjälper till med mat och disk utan gnäll. Fantastiskt!!
Sådana konfirmander vill jag alltid ha. Dessutom är de väldigt bra på att leka.
Imorgon är jag ledig, och ska åka ner till stan och byta mina trasiga vantar (som inhandlades i fredags) mot ett par otrasiga, samt leta upp en "pyssel"affär och köpa lite färger, pennor och papper.
På grund av bristande ork så åker jag och äter på McDonalds på väg till stiftsungdomsmässan i Domkyrkan.
Den här bilden togs 8 okt.............och den här togs 13 oktoberTänk vad det kan hända saker på bara fem dagar.
Vi har varit på konfirmandläger på en jättefin lägergård som heter Lyckebo. Gården har strandtomt och naturen är bedövande vacker. Dramatisk och den gör sig både i sol och i gråväder. Fantastiskt vackert i gråväder faktiskt. Kanske lägger jag upp några bilder senare i veckan. För er som har Facebook så har jag lagt upp lite bilder där i albument "Västkusten".
Det har varit ett roligt och bra läger. Fnissiga och pratiga konfirmander, precis som det ska vara. Vi har målat mycket och lekt en del. De här konfirmanderna är annorlunda på det sättet att de ställer frågor och är verkligt intresserade. De städar när man säger till, sover när man säger till, går upp utan att bråka och hjälper till med mat och disk utan gnäll. Fantastiskt!!
Sådana konfirmander vill jag alltid ha. Dessutom är de väldigt bra på att leka.
Imorgon är jag ledig, och ska åka ner till stan och byta mina trasiga vantar (som inhandlades i fredags) mot ett par otrasiga, samt leta upp en "pyssel"affär och köpa lite färger, pennor och papper.
På grund av bristande ork så åker jag och äter på McDonalds på väg till stiftsungdomsmässan i Domkyrkan.
Taizé
Jag ska egentligen sova....
Har suttit och tittat på en massa fina bilder. Som jag skrivit tidigare så blir jag lite lätt känslosam av höstlöven. Jag tittade på bilder från fina upplevelser. Mycket från Taizé. Jag saknar många människor som jag mött tack vara Taizé resorna. Utan dem skulle jag ha missat många sammanhang och många vänner.
Taizé är gott. Jag vill åka dit snart igen. Nästa sommar kanske? (och helst med domkyrkan)
Godnatt!
Update
Idag blir det bara en kort, kort update för jag höll på att somna både på Friskis, och på språvagnen. Jag tror att min kropp försöker tala om något för mig...
Idag har det varit en intensiv dag, hela den här veckan är intensiv. Rytmik med barnen som var vildare än vanligt, gemenskapsträff med diskussionssugna tanter, handledarsamtal. Lite småpyssel och sedan barnkören. Idag var det nog åtta stycken där till skillnad från två förra gången. Roligt!
Jag stekte pannkakor i minut och parti när jag kom hem, glömde tiden och fick springa till kyrkan. Dagen slutade på Friskis&Svettis med ett välbehövligt pass.
Min säng er väldigt skön ut, så jag tror jag ska prova om den är lika skön som den ser ut. Godnatt!
Spännvidd
Det bästa med att bo tillsammans med någon är att det oftast lyser hemma när man kommer hem sent på kvällen, och man är så trött att man bara vill vara en blöt fläck på golvet. Det sämsta är att man inte riktigt kan vara den där blöta fläcken på golvet när man inte känner varandra så väl.
Förövrigt har jag premiär sjungit i Burås kyrkans gospel kör, och förundrats över vilken spännvidd av känslor jag rymmer. Hur glädje och sorg kan vara så nära varandra fascinerar mig väldigt ofta, hur jag kan bära de där motpolerna inom mig och hur de ständigt är beroende av varandra.
Mitt körkort har kommit idag. Jag är fortfarande alldeles euforisk trots att det snart var sex veckor sedan jag klarade det. På fredag ska jag köra bil
Förövrigt har jag premiär sjungit i Burås kyrkans gospel kör, och förundrats över vilken spännvidd av känslor jag rymmer. Hur glädje och sorg kan vara så nära varandra fascinerar mig väldigt ofta, hur jag kan bära de där motpolerna inom mig och hur de ständigt är beroende av varandra.
Mitt körkort har kommit idag. Jag är fortfarande alldeles euforisk trots att det snart var sex veckor sedan jag klarade det. På fredag ska jag köra bil
Sol, sol, sol
Det har varit riktigt sommarväder här idag. Soligt, väldigt soligt och nästan vindstilla. Termometern i solen på balkongen sa 25 grader. Luften var betydligt svalare, men varmt var det. Jag satt i linne och kjol och njöt. Hoppas på en sådan dag imorgon också. Det ser ganska hoppfullt ut.
Tog lite bilder från och på balkongen
Det enda höst gula trädet jag ser från balkongen (klicka för att få större bild)
Ja så här ser jag ut numera, precis som förut med andra ord.
Min sol bänk en stol att sitta på och en stol att ha temuggen på
I förmiddags tvättade jag, välbehövligt. Jag tänkte köra 6 maskiner och räknade med att det skulle ta ungefär 2 timmar eftersom det finns två tvättmaskiner och ett effektivt torkskåp. Jag borde ha lärt mig vid det här laget att man inte ska planera så mycket. Ena tvättmaskinen var trasig vilket ledde till att tvättandet tog 4 timmar och jag blev lite lätt irriterad. Det gick över så småningom, men var en smula trist faktiskt.
Några sidor framåt i rättvisans rebell, det börjar hetta till lite nu. Det är en spännande bok och jag tror att det beror på att det är en sann skildring. Inget går upp mot verkligheten.
Sent på eftermiddagen bar det av på en liten utflykt till en by som heter olofstorp. Det var som att komma hem. Eller ja, det kändes inte som storstad längre, snarare landsbygd som att åka vägen mellan Söderköping och Linköping ungefär. Solen sken och träden skiftar i tusen färger. Fantastiskt. Nästa måndag när jag är i Olofstorp ska jag nog gå ett par stationer tillbaka, då är jag där på förmiddagen också så då har jag tid på mig (om det är fint väder).
Dags för lite bilder igen, från Hjällbo och utflykten.
Gården där jag bor, på solsidan ungefär på mitten av huset
Hjällbo kyrka, här finns församlingens expedition (den är ganska, väldigt ful)
Blå -farans stopp i Hjällbo. De är faktiskt halvt livsfarliga de där.
Biblioteket i Hjällbo
Hjällbocentrum (kyrkan till höger)
Busshållplatsen i Hjällbo
Busshållplatsen i Olofstorp
Utsikt i Olofstorp
Ännu mer utsikt
Tog lite bilder från och på balkongen
Det enda höst gula trädet jag ser från balkongen (klicka för att få större bild) Ja så här ser jag ut numera, precis som förut med andra ord. Min sol bänk en stol att sitta på och en stol att ha temuggen påI förmiddags tvättade jag, välbehövligt. Jag tänkte köra 6 maskiner och räknade med att det skulle ta ungefär 2 timmar eftersom det finns två tvättmaskiner och ett effektivt torkskåp. Jag borde ha lärt mig vid det här laget att man inte ska planera så mycket. Ena tvättmaskinen var trasig vilket ledde till att tvättandet tog 4 timmar och jag blev lite lätt irriterad. Det gick över så småningom, men var en smula trist faktiskt.
Några sidor framåt i rättvisans rebell, det börjar hetta till lite nu. Det är en spännande bok och jag tror att det beror på att det är en sann skildring. Inget går upp mot verkligheten.
Sent på eftermiddagen bar det av på en liten utflykt till en by som heter olofstorp. Det var som att komma hem. Eller ja, det kändes inte som storstad längre, snarare landsbygd som att åka vägen mellan Söderköping och Linköping ungefär. Solen sken och träden skiftar i tusen färger. Fantastiskt. Nästa måndag när jag är i Olofstorp ska jag nog gå ett par stationer tillbaka, då är jag där på förmiddagen också så då har jag tid på mig (om det är fint väder).
Dags för lite bilder igen, från Hjällbo och utflykten.
Gården där jag bor, på solsidan ungefär på mitten av husetHjällbo kyrka, här finns församlingens expedition (den är ganska, väldigt ful)Blå -farans stopp i Hjällbo. De är faktiskt halvt livsfarliga de där.Biblioteket i HjällboHjällbocentrum (kyrkan till höger)Busshållplatsen i Hjällbo Busshållplatsen i OlofstorpUtsikt i Olofstorp Ännu mer utsiktRapport från ett grått Göteborg
De senaste dagarna har många minnen strömmat genom mitt minne. Det är som om höstlöven ansätter en ton som gör det lätt för minnen att fladdra förbi. Inte bara sådana som handlar om hösten som förknippas till årstiden, utan också andra goda minnen. Hösten ger mig en känsla av mellankoli och djup, djup lycka över alla upplevelser jag har att minnas. Ett starkt minne handlar om de vackra bokskogen i östra Frankrike, på väg till Taizé. Stora kuddar av rött längs vägen, samtalen på rummet där vi bodde, omtänksamheten och min nya vän Annika.
Det var Taizé för ett år sedan. Jag bär med mig det som en nystart. Jag är så glad för den resan.
Andra goda minnen handlar om Sta Clara, och allt det jag har fått uppleva de dagar jag har varit där. De fina vänner jag fått. Jag kan inte annat än att hålla med Inga, det är knäppt att vi inte har känt varandra i mer än tio månader. Hon har lärt mig så mycket, jag har lärt mig så mycket av att vara tillsammans med henne. Dagarna i Sta Clara har gett mitt sätt att se på världen några fler nyanser i gråskalan.
Hösten påminner mig mycket om närhet, om tillit och fåtöljer. En fåtölj i ett vardagsrum utanför Söderköping där jag ibland fick vara, framför en öppen spis, eller med en god bok och mycket omtanke. En fåtölj i Norrköping där jag ALLTID gäspar, levande ljus och ett gott leende mitt emot mig. Från när jag var väldigt mycket yngre minnsa jag promenad på en kyrkogård med ficklampor och trygga vuxna, korvgrillning i en skog nära och mycket skratt.
För mig har nog hösten ofta varit en chans att förändra, att börja om på nytt. Jag har gjort det några gånger, men aldrig så drastiskt som i år när jag flyttat 35 mil och fått helt nya sammanhang. Jag trivs väldigt bra nu. Trots det ska det bli väldigt skönt att få åka hem till Östergötland om ett par veckor. Jag vill så gärna träffa alla vännerna och de andra viktiga människorna.
Nog om pratat om det nostalgiska. I går, eller i natt blev klockan tre innan jag till slut somnade. Helt slut efter en väldigt rolig kväll. Jag är glad att de kunde komma. Idag har vi städat här hemma. Imorse när vi vaknade upptäckte vi att kokosen inte bara varit på kakorna utan att den alldeles bestämt förökat sig och låg över hela golvet. Vi har städat ordentligt och sedan hade ganska mycket av dagen gått eftersom den började så pass sent som 11. Jag har löst kosord, läst lite i "Rättvisans rebell" och varit i Björkekärr, där en annan volontär arbetar, på Praise - en lovsångsgudstjänst. När jag satt där så tänkte jag ut ett mail jag ska skicka innan jag går och lägger mig.
Nu ska jag dricka te och äta en kaka innan jag ska sova. Imorgon har jag tvättstugan kl 8, men först lite bilder från i går kväll
Det var Taizé för ett år sedan. Jag bär med mig det som en nystart. Jag är så glad för den resan.
Andra goda minnen handlar om Sta Clara, och allt det jag har fått uppleva de dagar jag har varit där. De fina vänner jag fått. Jag kan inte annat än att hålla med Inga, det är knäppt att vi inte har känt varandra i mer än tio månader. Hon har lärt mig så mycket, jag har lärt mig så mycket av att vara tillsammans med henne. Dagarna i Sta Clara har gett mitt sätt att se på världen några fler nyanser i gråskalan.
Hösten påminner mig mycket om närhet, om tillit och fåtöljer. En fåtölj i ett vardagsrum utanför Söderköping där jag ibland fick vara, framför en öppen spis, eller med en god bok och mycket omtanke. En fåtölj i Norrköping där jag ALLTID gäspar, levande ljus och ett gott leende mitt emot mig. Från när jag var väldigt mycket yngre minnsa jag promenad på en kyrkogård med ficklampor och trygga vuxna, korvgrillning i en skog nära och mycket skratt.
För mig har nog hösten ofta varit en chans att förändra, att börja om på nytt. Jag har gjort det några gånger, men aldrig så drastiskt som i år när jag flyttat 35 mil och fått helt nya sammanhang. Jag trivs väldigt bra nu. Trots det ska det bli väldigt skönt att få åka hem till Östergötland om ett par veckor. Jag vill så gärna träffa alla vännerna och de andra viktiga människorna.
Nog om pratat om det nostalgiska. I går, eller i natt blev klockan tre innan jag till slut somnade. Helt slut efter en väldigt rolig kväll. Jag är glad att de kunde komma. Idag har vi städat här hemma. Imorse när vi vaknade upptäckte vi att kokosen inte bara varit på kakorna utan att den alldeles bestämt förökat sig och låg över hela golvet. Vi har städat ordentligt och sedan hade ganska mycket av dagen gått eftersom den började så pass sent som 11. Jag har löst kosord, läst lite i "Rättvisans rebell" och varit i Björkekärr, där en annan volontär arbetar, på Praise - en lovsångsgudstjänst. När jag satt där så tänkte jag ut ett mail jag ska skicka innan jag går och lägger mig.
Nu ska jag dricka te och äta en kaka innan jag ska sova. Imorgon har jag tvättstugan kl 8, men först lite bilder från i går kväll
En sen uppdatering
Klockan börjar närma sig midnatt, snart är det söndag. Jag kan bara konstatera att lördagen har varit en av mina bättre dagar i Göteborg. Hemma på riktigt? Nej det tar nog längre tid än så, men vi har i alla fall tagit tag i lite fixande och mina grejer börjar allt mer hitta sina platser.
Dagen började med en lång sovmorgon, jag klev inte upp ur sängen förrän klockan närmade sig elva. Det var skönt och välbehövligt. Jag vaknade egentligen strax efter nio men bestämde mig för att ligga kvar och halvsov skönt i omgångar. Segade på förmiddagen, såg lite på nyhetsmorgon och ägnade mig åt att lapa sol på balkongen. Jag hoppas det blir likadant väder i morgon också. Som en sommardag att sitta på balkongen. Jag har läst ytterligare några sidor i "Rättvisans rebell". Den blir bara bättre. Läs den! Det är verkligen en intressant bok. Jag förstod aldrig hur segregerande apartheid egentligen var, och förstår det säkert inte fortfarande. Nu har jag i alla fall en lite bättre bild.
Någon gång mitt på dagen fick vi (Emma som jag bor med, och jag) ett infall att bjuda in våra volontärvänner. Så vi skickade sms till alla som vi kunde komma på bodde i Göteborgs området. Sedan, i väntan på kvällen har jag bakat och städat. En hel plåt kärleksmums/vårrutor/snoddas är nu uppätna. Lika bra det. Det blir bara frestande om de ligger i frysen. Det blev 6 personer som dök upp strax efter 19, fyra tyska vänner, och två svenska. Vi har druckit te, ätit kakor och spelat Sverige spelet. Det blev en upplevelse i översättning och förklaringar. Det fungerade bra ändå.
Nu har våra svenska vänner åkt hem, och tre av tyskarna är fortfarande kvar. Jag börjar verkligen bli jättetrött, och konstaterar att det inte blir Buråskyrkan för mig imorgon. Lugn morgon hemma står i stället på programmet. Nu ska jag vara social lite till och sedan blir det sängen.
Håll utkik, imorgon lägger jag kanske upp lite bilder från kvällens aktivteter.
Dagen började med en lång sovmorgon, jag klev inte upp ur sängen förrän klockan närmade sig elva. Det var skönt och välbehövligt. Jag vaknade egentligen strax efter nio men bestämde mig för att ligga kvar och halvsov skönt i omgångar. Segade på förmiddagen, såg lite på nyhetsmorgon och ägnade mig åt att lapa sol på balkongen. Jag hoppas det blir likadant väder i morgon också. Som en sommardag att sitta på balkongen. Jag har läst ytterligare några sidor i "Rättvisans rebell". Den blir bara bättre. Läs den! Det är verkligen en intressant bok. Jag förstod aldrig hur segregerande apartheid egentligen var, och förstår det säkert inte fortfarande. Nu har jag i alla fall en lite bättre bild.
Någon gång mitt på dagen fick vi (Emma som jag bor med, och jag) ett infall att bjuda in våra volontärvänner. Så vi skickade sms till alla som vi kunde komma på bodde i Göteborgs området. Sedan, i väntan på kvällen har jag bakat och städat. En hel plåt kärleksmums/vårrutor/snoddas är nu uppätna. Lika bra det. Det blir bara frestande om de ligger i frysen. Det blev 6 personer som dök upp strax efter 19, fyra tyska vänner, och två svenska. Vi har druckit te, ätit kakor och spelat Sverige spelet. Det blev en upplevelse i översättning och förklaringar. Det fungerade bra ändå.
Nu har våra svenska vänner åkt hem, och tre av tyskarna är fortfarande kvar. Jag börjar verkligen bli jättetrött, och konstaterar att det inte blir Buråskyrkan för mig imorgon. Lugn morgon hemma står i stället på programmet. Nu ska jag vara social lite till och sedan blir det sängen.
Håll utkik, imorgon lägger jag kanske upp lite bilder från kvällens aktivteter.
Om det goda
Jag skriver mycket om längtan här. Längtan är faktiskt inte ond, det är gott att ha någon att längta efter, att ha några att längta efter. Jag trivs där jag är nu i livet, och om ett år finns det säkert mycket jag kommer sakna med att vara i Göteborg. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och mitt liv innehåller mycket gott. Det är gott att längta. Jag älskar och är älskad. Det är fint tycker jag, att tänka på längtan på det viset. Då blir längtan något väldigt gott.
Idag har varit fredag, jag är dödligt trött, men sitter trots det på biblioteket och hänger vid den här tiden på kvällen. Det är kulturnatt här i stan, men jag vet inte om jag kommer orka vara särskilt kulturell. Anledningen till att jag sitter här är att Hjällbos tjejgrupp (ca 12 - 13 år) är på bio och jag ska gå med dem på McDonalds när filmen är slut om en dryg timme. De ser "Ett öga rött". Den boken står i min bokhylla, men jag har inte läst den ännu. Just nu läser jag om och fascineras av Desmond Tutu, i "Rättvisans rebell" biografin som John Allen skrivit om honom.
Annars har dagen varit bra. Det har varit mycket praktiskt arbete idag, saker att göra med kroppen. Jag har inte behövt koncentrerar mig så mycket. Tankarna har fått flyga bäst de vill. Det tycker jag är härligt.
Vi hade invigning av den nya mötesplatsen/självhjälps caféet idag. Det var roligt, många människor kom, kanske inte människor som cafét vänder sig till, men det var roligt med en god uppslutning på invigningen. Inte minst för prästen och Diakonen som jobbat så mycket för att den här mötesplatsen ska bli verklighet.
Brödet som gick att köpa var bakat av kvinnor iförsamlingen. Goda, för det mesta utländska recept. Lite för sött då och då. Jag föll pladask för ett slags knyte med smält ost i. Inte så sött, utan riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny vän i den där söta bolivianskan. Jag ser fram emot att träffa henne igen nästa fredag. Hon pratar väldigt bra engelska, men väldigt lite svenska. När det sista hänglåset låsts upp (vi låste upp hänglås i stället för att klippa band) så spelade jag en fanfar på synten. Tyvärr var det så mycket glapp kontakt attdet var tvungen att sitta en person på andra sidan och hålla sladden. Det förevigades på bild av församlingens informatör.
Som sagt, mycket gott, mycket mycket gott!
Imorgon ska jag bara ta det lungt, sova länge och gå ett pass på friskis.
Vad händer i er liv? Jag är nyfiken. Skriv gärna!
Idag har varit fredag, jag är dödligt trött, men sitter trots det på biblioteket och hänger vid den här tiden på kvällen. Det är kulturnatt här i stan, men jag vet inte om jag kommer orka vara särskilt kulturell. Anledningen till att jag sitter här är att Hjällbos tjejgrupp (ca 12 - 13 år) är på bio och jag ska gå med dem på McDonalds när filmen är slut om en dryg timme. De ser "Ett öga rött". Den boken står i min bokhylla, men jag har inte läst den ännu. Just nu läser jag om och fascineras av Desmond Tutu, i "Rättvisans rebell" biografin som John Allen skrivit om honom.
Annars har dagen varit bra. Det har varit mycket praktiskt arbete idag, saker att göra med kroppen. Jag har inte behövt koncentrerar mig så mycket. Tankarna har fått flyga bäst de vill. Det tycker jag är härligt.
Vi hade invigning av den nya mötesplatsen/självhjälps caféet idag. Det var roligt, många människor kom, kanske inte människor som cafét vänder sig till, men det var roligt med en god uppslutning på invigningen. Inte minst för prästen och Diakonen som jobbat så mycket för att den här mötesplatsen ska bli verklighet.
Brödet som gick att köpa var bakat av kvinnor iförsamlingen. Goda, för det mesta utländska recept. Lite för sött då och då. Jag föll pladask för ett slags knyte med smält ost i. Inte så sött, utan riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny vän i den där söta bolivianskan. Jag ser fram emot att träffa henne igen nästa fredag. Hon pratar väldigt bra engelska, men väldigt lite svenska. När det sista hänglåset låsts upp (vi låste upp hänglås i stället för att klippa band) så spelade jag en fanfar på synten. Tyvärr var det så mycket glapp kontakt attdet var tvungen att sitta en person på andra sidan och hålla sladden. Det förevigades på bild av församlingens informatör.
Som sagt, mycket gott, mycket mycket gott!
Imorgon ska jag bara ta det lungt, sova länge och gå ett pass på friskis.
Vad händer i er liv? Jag är nyfiken. Skriv gärna!
Längtar
Jag längtar. Speciellt efter hon med det ljusa lockiga håret, och den varma famnen, de kloka orden. Hon som får mig att le även i eländet. Du saknas mig, vet du det, du saknas mig väldigt mycket!
Ibland är 35 mil alldeles för kort, men oftast är det alldeles, alldeles för långt.
Sedan längtar jag efter många andra också. Slutsats: jag är väldigt duktig på att längta. Jag bär många människor i mitt hjärta.
Ibland är 35 mil alldeles för kort, men oftast är det alldeles, alldeles för långt.
Sedan längtar jag efter många andra också. Slutsats: jag är väldigt duktig på att längta. Jag bär många människor i mitt hjärta.
Utebliven Yoga
Planen för kvällen var att jag skulle på Yoga. Himla härligt att få avsluta kvällen på det sättet tänkte jag. Just då kom jag inte ihåg att vi skulle ha föräldramöte med konfirmandernas föräldrar. Så där försvann min organiserade avslappning. Nåja, det var rätt trevligt, eller väldigt trevligt att få se konfirmandernas föräldrar och höra deras tankar.
Imorgon finns det tyvärr inget bra pass, så nästa gång jag tränar får bli på lördag. Ett balanspass att göra barfota. Mysigt!
Annars har det varit en rätt vanlig torsdag idag. Jag har övat orgel några timmar och kommit på att jag är rätt duktig. Problemet är bara att jag måste ta mig tid och öva. Nu finns den tiden, flera gånger i veckan. Eller åtminstone två gånger. Det är mycket mer än förr.
Min uträkning var att jag den här veckan skulle jobba ungefär 36 timmar. Då glömde jag föräldramötet och att räkna med lite andra grejor så jag är uppe i 38 timmar nu. Vissa dagar känns det som jag bor på jobbet. Jag är glad att min helg är lång.
Imorgon finns det tyvärr inget bra pass, så nästa gång jag tränar får bli på lördag. Ett balanspass att göra barfota. Mysigt!
Annars har det varit en rätt vanlig torsdag idag. Jag har övat orgel några timmar och kommit på att jag är rätt duktig. Problemet är bara att jag måste ta mig tid och öva. Nu finns den tiden, flera gånger i veckan. Eller åtminstone två gånger. Det är mycket mer än förr.
Min uträkning var att jag den här veckan skulle jobba ungefär 36 timmar. Då glömde jag föräldramötet och att räkna med lite andra grejor så jag är uppe i 38 timmar nu. Vissa dagar känns det som jag bor på jobbet. Jag är glad att min helg är lång.
Muskler i vila
Jag har börjat på Friskis&Svettis, och efter flera år av misstro har jag upptäckt det fina med att träna. Idag har jag gått ett baspass, som skilde sig en hel del från det tråkiga jag gick i söndags. Jätteroligt, och en bra ledare som verkligen drog igång gruppen. Jag pratade lite med henne i omkläddningsrummet efteråt. Om jag får som jag vill blir jag stammis på onsdagar. Jag har också upptäckt nya muskler. Till exempel triceps visste jag inte om att jag hade förrens idag. Eller jo, rent teoretiskt så visste jag ju det, men idag har jag jobbat med den också. Det var lite slit faktiskt, om jag inte har träningsvärk i armar och mage i morgon blir jag förvånad.
Imorgon ska jag nog köra ett Yoga pass, det är skönt, avslappnande.
Förövrigt har dagen varit väldigt intensiv och jag hade behövt göra minst en sak som jag inte hann med. Hoppas jag hinner det imorgon. Det gick i ett, och jag hann inte ens få en ordentligt lunch. Onsdagar kommer nog tyvärr se ut så. I alla fall varannan vecka. Det gör inte så mycket, bara jag ser till att sova ordentligt.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att mina muskler i vila ska övergå till att vara muskler på riktigt.
Imorgon ska jag nog köra ett Yoga pass, det är skönt, avslappnande.
Förövrigt har dagen varit väldigt intensiv och jag hade behövt göra minst en sak som jag inte hann med. Hoppas jag hinner det imorgon. Det gick i ett, och jag hann inte ens få en ordentligt lunch. Onsdagar kommer nog tyvärr se ut så. I alla fall varannan vecka. Det gör inte så mycket, bara jag ser till att sova ordentligt.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att mina muskler i vila ska övergå till att vara muskler på riktigt.
Om planering
Dagens visdomsord:
Man ska inte planera så mycket här i livet, det blir ändå aldrig som man tänkt sig. Go with the flow!
Fast som någon sa, en viss planering är nog bra att ha i alla fall.
Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Idag var min tredje 12-timmars dag på en vecka. Sjukt! Imorgon tar jag sovmorgon!
Godnatt
Man ska inte planera så mycket här i livet, det blir ändå aldrig som man tänkt sig. Go with the flow!
Fast som någon sa, en viss planering är nog bra att ha i alla fall.
Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Idag var min tredje 12-timmars dag på en vecka. Sjukt! Imorgon tar jag sovmorgon!
Godnatt
Bortskämd
Som jag nämnt tidigare är måndagar min favorit dag, och idag var nog min favorit bland alla måndagar. Först och främst är sovmorgon en gudomlig välsignelse till en trött människa. Jag steg inte upp förrens klockan var tio. Sen tog jag det lungt ett par timmar, bakade en kaka och klev runt i lägenheten i myskläder.
Sedan åkte jag till en bekant som bor åt Frölunda hållet, det var trevligt. Efter det begav jag mig in till centrum, letade upp en toalett eftersom jag druckit way to much the. På vägen genom nordstan upptäckte jag en man som stod och sålde jättebilligt bröd. Så det blev två paket hönökakor för 20 kronor. Vilket klipp!
Satte mig och läste på en bänk och väntade på att Inga skulle höra av sig. När hon ringde så råkade jag trycka bort henne för att jag blev så rädd när det började vibrera i fickan. I ren förvirring hade jag lagt ner boken jag läste bredvid mig på bänken och glömde den när jag traskade i väg för att möta Inga. Som tur är kom jag på det ruskigt fort och kunde gå tillbaka och hämta den. Tack gode Gud! Annars hade det blivit dyrt. Det var en biblioteksbok.
Ikväll har jag blivit riktigt bortskämd och omhändertagen. Jag blev bjuden på grekisk mat, och på en fika efteråt. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och jag fick rapporter hur det var med alla i Sta Clara. Det kändes som om vi pratade om människor jag känt hela mitt liv. Ändå konstaterade vi att vi bara kännt varandra i 9 månader. Det känns mycket längre än så. Det gjorde mig gott att få spendera ett par timmar med Inga. Jag blir alldeles varm inombords när jag är med henne.
Nu har jag precis stekt pannkakor till lunch imorgon. KVar att göra innan sängen är att ta hand om kakan jag bakade i morse.
Tusen kramar!
Sedan åkte jag till en bekant som bor åt Frölunda hållet, det var trevligt. Efter det begav jag mig in till centrum, letade upp en toalett eftersom jag druckit way to much the. På vägen genom nordstan upptäckte jag en man som stod och sålde jättebilligt bröd. Så det blev två paket hönökakor för 20 kronor. Vilket klipp!
Satte mig och läste på en bänk och väntade på att Inga skulle höra av sig. När hon ringde så råkade jag trycka bort henne för att jag blev så rädd när det började vibrera i fickan. I ren förvirring hade jag lagt ner boken jag läste bredvid mig på bänken och glömde den när jag traskade i väg för att möta Inga. Som tur är kom jag på det ruskigt fort och kunde gå tillbaka och hämta den. Tack gode Gud! Annars hade det blivit dyrt. Det var en biblioteksbok.
Ikväll har jag blivit riktigt bortskämd och omhändertagen. Jag blev bjuden på grekisk mat, och på en fika efteråt. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och jag fick rapporter hur det var med alla i Sta Clara. Det kändes som om vi pratade om människor jag känt hela mitt liv. Ändå konstaterade vi att vi bara kännt varandra i 9 månader. Det känns mycket längre än så. Det gjorde mig gott att få spendera ett par timmar med Inga. Jag blir alldeles varm inombords när jag är med henne.
Nu har jag precis stekt pannkakor till lunch imorgon. KVar att göra innan sängen är att ta hand om kakan jag bakade i morse.
Tusen kramar!
