En dag värre än andra

Även om jag allt som oftast inte alls vill tillbringa tid i det här huset så finns det dagar som är värre än andra. De dagarna när släkten väntas för att högtidligt fira någons födelsedag. Det är som om kungen skulle komma, och alla blir alldeles stirriga. Undertecknad däremot blir alldeles lugn och avslappnad, som någon slags motreaktion på de andras stress. Det skapar irritation för att undertecknad rör sig plötsligt lite långsammare, stoppar in Mp3 musik på högvolym i öronen eller uträttar ärenden utanför huset. Allt detta i ett väldigt makligt tempo. Jag har inte bråttom. Jag behöver inte bygga upp en fasad, jag behöver inte göra mig till någon jag inte är. De får acceptera mig som jag är med damm i hörnen och böcker överallt. Annars kan det vara.

Min uppväxt har gjort mig alldeles allergisk mot vad skitsnack, fasader och allt vad det heter. Min uppväxt har också gett mig ett stort behov av att säga ifrån, att vara ärlig och sätta gräser. Men sådana här dagar så skulle jag vilja byta bort hela min familj mot någon som inte låtsades så mycket. Det vill jag egentligen alla dagar. Jag förstår inte vems gener jag har ärvt. Inte kan det vara mina föräldrars i alla fall!

Kommentarer
Postat av: Arne

Hehe. Jag tror du måste fått samma gener som jag! Du kanske förstår varför jag gör vad jag kan för att inte vara hemma på min födelsedag...

2007-12-30 @ 17:57:17
URL: http://arnering.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0