Om det goda
Jag skriver mycket om längtan här. Längtan är faktiskt inte ond, det är gott att ha någon att längta efter, att ha några att längta efter. Jag trivs där jag är nu i livet, och om ett år finns det säkert mycket jag kommer sakna med att vara i Göteborg. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och mitt liv innehåller mycket gott. Det är gott att längta. Jag älskar och är älskad. Det är fint tycker jag, att tänka på längtan på det viset. Då blir längtan något väldigt gott.
Idag har varit fredag, jag är dödligt trött, men sitter trots det på biblioteket och hänger vid den här tiden på kvällen. Det är kulturnatt här i stan, men jag vet inte om jag kommer orka vara särskilt kulturell. Anledningen till att jag sitter här är att Hjällbos tjejgrupp (ca 12 - 13 år) är på bio och jag ska gå med dem på McDonalds när filmen är slut om en dryg timme. De ser "Ett öga rött". Den boken står i min bokhylla, men jag har inte läst den ännu. Just nu läser jag om och fascineras av Desmond Tutu, i "Rättvisans rebell" biografin som John Allen skrivit om honom.
Annars har dagen varit bra. Det har varit mycket praktiskt arbete idag, saker att göra med kroppen. Jag har inte behövt koncentrerar mig så mycket. Tankarna har fått flyga bäst de vill. Det tycker jag är härligt.
Vi hade invigning av den nya mötesplatsen/självhjälps caféet idag. Det var roligt, många människor kom, kanske inte människor som cafét vänder sig till, men det var roligt med en god uppslutning på invigningen. Inte minst för prästen och Diakonen som jobbat så mycket för att den här mötesplatsen ska bli verklighet.
Brödet som gick att köpa var bakat av kvinnor iförsamlingen. Goda, för det mesta utländska recept. Lite för sött då och då. Jag föll pladask för ett slags knyte med smält ost i. Inte så sött, utan riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny vän i den där söta bolivianskan. Jag ser fram emot att träffa henne igen nästa fredag. Hon pratar väldigt bra engelska, men väldigt lite svenska. När det sista hänglåset låsts upp (vi låste upp hänglås i stället för att klippa band) så spelade jag en fanfar på synten. Tyvärr var det så mycket glapp kontakt attdet var tvungen att sitta en person på andra sidan och hålla sladden. Det förevigades på bild av församlingens informatör.
Som sagt, mycket gott, mycket mycket gott!
Imorgon ska jag bara ta det lungt, sova länge och gå ett pass på friskis.
Vad händer i er liv? Jag är nyfiken. Skriv gärna!
Idag har varit fredag, jag är dödligt trött, men sitter trots det på biblioteket och hänger vid den här tiden på kvällen. Det är kulturnatt här i stan, men jag vet inte om jag kommer orka vara särskilt kulturell. Anledningen till att jag sitter här är att Hjällbos tjejgrupp (ca 12 - 13 år) är på bio och jag ska gå med dem på McDonalds när filmen är slut om en dryg timme. De ser "Ett öga rött". Den boken står i min bokhylla, men jag har inte läst den ännu. Just nu läser jag om och fascineras av Desmond Tutu, i "Rättvisans rebell" biografin som John Allen skrivit om honom.
Annars har dagen varit bra. Det har varit mycket praktiskt arbete idag, saker att göra med kroppen. Jag har inte behövt koncentrerar mig så mycket. Tankarna har fått flyga bäst de vill. Det tycker jag är härligt.
Vi hade invigning av den nya mötesplatsen/självhjälps caféet idag. Det var roligt, många människor kom, kanske inte människor som cafét vänder sig till, men det var roligt med en god uppslutning på invigningen. Inte minst för prästen och Diakonen som jobbat så mycket för att den här mötesplatsen ska bli verklighet.
Brödet som gick att köpa var bakat av kvinnor iförsamlingen. Goda, för det mesta utländska recept. Lite för sött då och då. Jag föll pladask för ett slags knyte med smält ost i. Inte så sött, utan riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny vän i den där söta bolivianskan. Jag ser fram emot att träffa henne igen nästa fredag. Hon pratar väldigt bra engelska, men väldigt lite svenska. När det sista hänglåset låsts upp (vi låste upp hänglås i stället för att klippa band) så spelade jag en fanfar på synten. Tyvärr var det så mycket glapp kontakt attdet var tvungen att sitta en person på andra sidan och hålla sladden. Det förevigades på bild av församlingens informatör.
Som sagt, mycket gott, mycket mycket gott!
Imorgon ska jag bara ta det lungt, sova länge och gå ett pass på friskis.
Vad händer i er liv? Jag är nyfiken. Skriv gärna!
Kommentarer
Trackback
