Det jag inte klarar...
Jag var på Willys och handlade åt mamma häromdagen. En av kvinnorna har arbetat där sedan jag var liten. Det skulle inte passa mig, att jobba i en affär, sitta i kassan dag efter dag. Det skulle jag inte klara.
Jag kan nog säga att jag beundrar henne. Ibland önskar jag att jag skulle klara av ett sånt arbete. Det gör jag inte.
Jag behöver bli ständigt stimulerad, utmanad, leta i texter, klura på texter, förklaringar. Det leder ibland till huvudvärk och lätt till stor tristess när jag inte kan stimulera mig själv. Vissa dagar är jag bara trött, trött på att tänka, klura och formulera. De dagarna önskar jag att jag kunde tänka mig ett "vanligt" arbete.
Det kan jag ändå inte. Jag tror mig veta vilken väg jag ska gå och jag har börjat att vandra den.
