Mitt Göteborg

Ja, nu är det så att Göteborg har blivit mitt, hemma. Konstigt nog ser jag inte alls fram emot att åka till om dryga två veckor. Göteborg är hemma nu. Det är lite skrämmande att erkänna det, men alldeles sant är det också. Fast nu regnar det, med inslag av snö.

Det var trevligt att träna instruktören Y är så rolig, och det hjälper verkligen när det är trögt att komma iväg på kvällen. Nu är jag sådär skönt trött igen, och imorgon ska jag sova ända till klockan nio tror jag. Gott det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0