Ett år i Göteborg

ser det ut som ett vardagsrum här igen, och jag sitter och mediterar över psalm 795 ur Sv. Psalmboken. Alltid på väg mot en avlägsen destination. Den verkar bra om man ska prata om pilgrimsvandring. Så är det med det här jobbet, det finns i tankarna fram och tillbaka mest hela tiden. Texter, teman och sånger liksom nöts och formuleras. Det är svårt att alldeles stänga av tankarna och formuleringsförsöken.

Ibland upptäcker jag att mina ord inte räcker till, jag vill säga så mycket men jag har inte ord som förklarar. Gud ska inte kunna förklaras, så det är nog som det ska vara.

Nyheterna på tv talar om stormen, må elen bli kvar hos alla!