Ett litet tack

Mitt hjärta viskar ett tack, ett ständigt tack. Lite extra just i eftermiddag. Jag är så djupt tacksam över att till slut få lära känna diakonen G. Bättre sent än aldrig kom vi fram till, verkligen bättre sent än aldirg. Vilken pärla jag hade missat om jag inte fått lära känna henne. Jag är så glad att vi lärde känna varandra, så ledsen att det inte hände tidigare och så djupt tacksam över att vi i alla fall har möjligheten att lära känna varandra mer med tiden.

Jag är så rik, rik på goda människor i mitt liv. Jag viskar ett litet tack till Gud i all enkelhet, för mer än det jag har kan jag inte önska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0