Ett år i Göteborg

Från det ganska stora lugnet när jag skrev i torsdags så har nu min separationsångest blommat ut. Det är tufft, men samtidigt gott. För när processen får vara som den är, då kommer jag klara övergången som blir mycket bättre. Om jag får vara som jag är så gör det ont i mig till och från i några veckor nu, men då kan jag gå vidare sen. För även om jag inte alltid varit så sams med Göteborg så finns det många fantastiska människor här. En del lärde jag känna redan i höstas, andra har jag inte lärt känna förrän precis nyss.