Ett år i Göteborg

Jag är mycket ledsen just nu. Det händer ibland. Dels beror det på hormoner, som jag inte kan styra över. Dels beror det på kommande händelser i mitt liv, som jag egentligen inte heller kan styra över. Däremot tror jag fullt och fast att det blir bra när det väl händer. Min oro spelar mig spratt ibland och jag oroar mig lite för mycket. Jag borde glädja mig åt att framtiden ligger framför mig som en öppen, oskriven bok. Det gör jag också, även om det ibland är lite svårt.